Idag publicerar NA första artikeln i en serie artiklar om politiken på nätet. Rubriken är ”Bloggarna avgör inte valet”, och självklart är rubriken korrekt. Val vinns inte via skrivna texter, hur begåvade de än kan vara. Val vinns inte heller via annonser, snygga valaffischer eller smarta mediautspel. Val vinns genom samtal. Punkt.
När Socialdemokraterna i Örebro län igår anordnade sin valupptakt på Stortorget så lockade det inte massorna ur husen. Men däremot innebar valupptakten att mellan 1000 och 1100 dörrar knackades, att över 500 personer fick besök av en socialdemokratisk politiker. Och sådant avgör val.
När vi diskuterade upplägget för valupptakten funderade vi på om vi skulle genomföra den helt virtuellt (på internet). För att se Åsa Westlund och Lars-Erik Soting (kandidater till Europaparlamentet) tala kan man ju egentligen lika gärna göra på sin dator, även om det självklart är trevligt att möta dem på Stortorget som igår. Men deras tal, liksom mitt korta anförande om vår valstrategi (:samtal, samtal, samtal) och Jonas Karlssons avslutning (ordförande för Socialdemokraterna i Örebro län) kunde lika gärna ha webbsänts så att man i varje kommun i länet kunnat samlas och titta på det utan att åka in till Örebro. Men man hade missat en viktigt poäng: det hade inte blivit något av den dörrknackning som följde på valupptakten på Stortorget. För efter en knapp timme på Stortorget väntade en buss för att föra deltagarna till Varberga där vi genomförde ännu en framgångsrik dörrknackning.
Inför valet 2006 knackade vi socialdemokrater 30 000 dörrar i Örebro och i alla utom ett av de områden där vi kraftsamlade (med bland annat dörrknackning) ökade valdeltagandet. Och i samtliga gick vi socialdemokrater framåt (trots att vi gick Socialdemokrater backade i det valet). Dörrknackning vinner val och ökar intresset för politik. Eller: samtal vinner val.
Däremot kan bloggar, liksom tidningsartiklar, annonser och valaffischer, bidra till ökat intresse och ge fler tillgång till information och åsikter från politiker. Och dessutom öppnar bloggarna en kanal direkt till politiker: det är möjligt för vem som helst att tycka till, kommentera och påverka mig som politiker, via denna blogg. Och det är ett egenvärde.
Dessutom kan det vara på sin plats att påpeka att det är en myt att Barack Obama vann presidentvalet tack vare webben eller bloggarna. Obama vann för att han lyckades engagera miljoner amerikaner (och svenskar…) i sin valrörelse. Miljoner människor ringde till vänner och främlingar för att påminna om valet. Miljoner människor knackade på hos grannar för att berätta för dem varför de borde rösta på Obama. Miljoner människor pratade med sina arbetskamrater om sin tilltro till Obama.
Det var så Obama vann, men han hade aldrig kunnat engagera så många miljoner människor i dessa samtal om han inte haft avancerade och smarta webblösningar. Därför är det inte en slump att Socialdemokraterna (i Örebro…) både är bäst i Sverige på dörrknackning och bäst i Sverige på att erbjuda människor att via webben hitta sätt att agera för förändring.
Valet vinns genom möten med människor. Men webben kan hjälpa till.
Du har i stor utsträckning rätt i att val vinns vid möten mellan människor. Dock kan människor numera mötas över webben också.
Det du (och många andra) missar är att demokrati inte bara handlar om att vinna val. Det handlar också om politikens innehåll. Där finns stor förbättringspotential bland de traditionella partierna att ge medlemmar (och sympatisörer) inflytande över politikens utformning. Det ligger en stor fara i att politiken bara utformas av de som har sin försörjning genom offentlig sektor, politiska partier eller intresseorganisationer. Det är det som öppnat upp för den politiska korruptionen i Sverige.
Håller med dig, men jag missar inte att demokrati inte bara handlar om att vinna val. Jag håller helt med dig om att politiken, liksom folkrörelserna i övrigt, måste bygga på engagemang och frivillighet. Fast jag tror faktiskt att anställda kan bidra till att ta tillvara engagemang och att de därmed kan bidra till att fler blir delaktiga. Men det bygger ju på att man har det som utgångspunkt och mål. Och att man jobbar med det.
Utgångspunkten i artikeln handlade om att vinna val. Jag skrev ju faktiskt: ”Däremot kan bloggar, liksom tidningsartiklar, annonser och valaffischer, bidra till ökat intresse och ge fler tillgång till information och åsikter från politiker. Och dessutom öppnar bloggarna en kanal direkt till politiker: det är möjligt för vem som helst att tycka till, kommentera och påverka mig som politiker, via denna blogg. Och det är ett egenvärde.”
Och visst kan möten ske även på webben, och det ska inte underskattas. Men än så länge handlar ”möten” för de flesta människor om att träffas irl. Men för dem som hellre vill mötas på nätet så måste självklart politiken finnas närvarande även där – och erbjuda möten i olika former.